Vid KSLA:s donationsgård Enaforsholm i Jämtland har det sedan 1974 bedrivits engagerad forskning av akademiens ledamöter. Ibland har arbetet legat i träda för att sedan återuppstå och blomstra. De senaste åren har präglats av ett intensivt arbete.
I tider när alltmer studier består av modellbyggande och laboratorieexperiment är det värdefullt att KSLA visar på nyttan med handfasta empiriska studier av det till synes perifera. Vegetationsrutorna vid Enaforsholm är unika för att till exempel följa vegetationsförändringar till följd av ett förändrat klimat.
I början på 1970-talet fanns inte så mycket kunskap om utbredningen av vegetationstyper i fjällen. Det fanns kunskap om de enskilda arterna, eftersom botanisterna tidigare framförallt hade koncentrerat sig på arternas utbredning och hur högt upp i fjällen de kunde växa. Det fanns också kunskap om växtsamhällen, med flera indelningssystem baserat på olika indelningsprinciper. Dessa visade vilka växtsamhällen man kunde finna i fjällen, men inte hur de fördelades geografiskt.
Kunskapen om fjällens vegetation ökade betydligt när hela svenska fjällkedjans vegetationstyper kartlades, som underlag till Naturvårdsverkets fysiska riksplanering. Kartläggningen redovisades i 22 kartblad 1985.
Rapport från överläggningen den 10 februari 2022, arrangerad av Skogsavdelningen.
Av Harald A:son Moberg.
Högtidstalet vid 2019 års högtidssammankomst hölls av professor Martin Ingvar. Högtidssammankomsten hade temat Mat, smak och hälsa.
Denna PM är avsedd att både redogöra för det arbete som gjorts med ”Svenskt havsfiske – En bibliografi”, hur projektets läge ser ut idag samt vad som utifrån under projektet samlade erfarenheter rekommenderas som fortsättning, om en sådan önskas genomföras.
