Så kan åkermark bidra till att fånga in mer koldioxid

Seminarium

Så kan åkermark bidra till att fånga in mer koldioxid Mer information
Mer information

Filminspelning
Förmiddag

Eftermidddag

Så kan åkermark bidra till att fånga in mer koldioxid

För att nå Paris-avtalets temperaturmål behövs – förutom att minimera utsläppen av fossilt koldioxid – en ökad inlagring av koldioxid från atmosfären. Detta kan antingen göras med avancerad teknik som s.k. ”Carbon Capture and Storage” eller genom att öka inlagringen av kol i vegetation och mark. En högre mullhalt ger även positiva effekter på skörden, bland annat genom bättre markstruktur, ökad infiltration, bättre närings- och vattenhållande förmåga och ökad biologisk aktivitet.

Ett globalt initiativ kallat 4-promille-initiativet, som bland annat Sverige har skrivit på, har som mål att öka kolinlagringen i jordbruksmark. Namnet syftar på att alla utsläpp av koldioxid från fossila källor skulle kunna läggas fast i marken om dess kolhalt ökade med 0,4 procent per år. Även miljömålsberedningens klimat- och luftvårdsstrategi lyfter potentialen för att öka kolinlagringen i jordbruksmark. Åtgärder som nämns är begränsad plöjning, långliggande vall samt mellangrödor.

På detta seminarium presenteras kunskapsläget kring inbindningen av organiskt kol i jordbruksmark. Resultat från en systematisk kartläggning som bygger på 735 långliggande fältförsök kommer att presenteras, liksom resultat från pågående svensk forskning. Rapporterna finns på Mistra EviEM:s hemsida.

Vidare diskuteras hur denna nya kunskap kan användas i utförandet av nya styrmedel, t.ex. inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP och inom rådgivningen, t.ex. inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Seminariet vänder sig till myndighetspersoner, rådgivare och bransch.

Moderator: Peter Sylwan, agronom och journalist

Seminariet arrangeras av MISTRA EviEM i samarbete med KSLA, Jordbruksverket, Lunds universitet och SLU.

För mer information och program, se ovanstående PDF-inbjudan.

 


Man ser inte skogen för alla träden: skogsnäringens viktiga men bortglömda bidrag till försörjningsberedskapen

7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till skillnad från Finland, där skogsnäringen finns som en särskild skogspool inom en av de sju beredskapssektorerna. Hur stärker vi arbetet i Sverige med och inom näringens egen krisberedskap?

Man ser inte skogen för alla träden: skogsnäringens viktiga men bortglömda bidrag till försörjningsberedskapen

7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till…

EU:s framtid: vilka prioriteringar innebär den nya långtidsbudgeten och vad blir påverkan på de areella näringarna?

22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och för Sveriges roll inom unionen? Och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?

EU:s framtid: vilka prioriteringar innebär den nya långtidsbudgeten och vad blir påverkan på de areella näringarna?

22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan.…

Måste Sverige lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder?

20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog och mark visar en ny vetenskaplig rapport framtagen av EASAC. Detta diskuteras vid ett seminarium av KVA och KSLA.

Måste Sverige lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder?

20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog…

Lägger dagens livsmedelsproduktion krokben för sig själv?

9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar inspel om djursjukdomar och dess roll i dagens livsmedelssystem inför deras sammanfattning av arbetet.

Lägger dagens livsmedelsproduktion krokben för sig själv?

9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar…