Växtförädlingens roll i klimatarbetet

Seminarium

Växtförädlingens roll i klimatarbetet Mer information
Mer information

Ett seminarium på Vreta Kluster, arrangerat av Sveriges Utsädesförening och KSLA:s kommitté för jordbrukets klimatanpassning.

Det finns nu en internationell överenskommelse om att vi ska begränsa den pågående förändringen av klimatet till om möjligt +1,5ºC jämfört med innan utsläppen av klimatgaser tog fart. En del av detta är redan intecknad och många bedömare menar att det blir svårt att begränsa temperaturökningen till +2ºC. Temperaturökningen kommer dessutom att bli större på våra nordliga breddgrader, vilket kommer att förändra förutsättningarna för odling på ett antal sätt.

Det finns nu uttalade förhoppningar om att växtförädlingen ska kunna förse svenska odlare med de sorter som behövs för att kunna utnyttja en längre vegetationsperiod, högre temperaturer, ändrat mönster för nederbörden och nya eller förändrade hot från växtskadegörare och -sjukdomar. Samtidigt förväntas förändrade eller nya grödor kunna bidra till en ökad inbindning av kol i marken. Ett annat önskemål är för produkter som innebär mindre klimatpåverkan än fossilbaserade produkter, t ex drivmedel eller plaster.

Det här seminariet kommer att fokusera på dels hur kravlistan på växtförädlingen ser ut för en anpassning till ett förändrat klimat, dels hur svensk växtförädling kan bidra till att svara upp mot denna kravlista med ett ökat engagemang från samhället. Diskussionen om dessa frågor kommer att föras vidare av KSLA:s kommitté för jordbrukets klimatanpassning vid ett seminarium i Stockholm till hösten.

Plats och tid: Vreta Kluster, måndag 3 april 2017, kl 09.30–12.30 med kaffe från 09.00 och lunch 12.30.

Anmälan senast 29 mars.

Program i pdf:n ovan.


Man ser inte skogen för alla träden: skogsnäringens viktiga men bortglömda bidrag till försörjningsberedskapen

7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till skillnad från Finland, där skogsnäringen finns som en särskild skogspool inom en av de sju beredskapssektorerna. Hur stärker vi arbetet i Sverige med och inom näringens egen krisberedskap?

Man ser inte skogen för alla träden: skogsnäringens viktiga men bortglömda bidrag till försörjningsberedskapen

7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till…

EU:s framtid: vilka prioriteringar innebär den nya långtidsbudgeten och hur påverkas de areella näringarna?

22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och för Sveriges roll inom unionen? Och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?

EU:s framtid: vilka prioriteringar innebär den nya långtidsbudgeten och hur påverkas de areella näringarna?

22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan.…

Måste Sverige lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder?

20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog och mark visar en ny vetenskaplig rapport framtagen av EASAC. Detta diskuteras vid ett seminarium av KVA och KSLA.

Måste Sverige lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder?

20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog…

Lägger dagens livsmedelsproduktion krokben för sig själv?

9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar inspel om djursjukdomar och dess roll i dagens livsmedelssystem inför deras sammanfattning av arbetet.

Lägger dagens livsmedelsproduktion krokben för sig själv?

9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar…