Tydligt beslutsfattande, dialog, ökad kunskap och spridning av kunskap är viktiga medel för att gå från den polariserade skogs-debatten och det som kan få kombattanterna att lämna skyttegravarna och om än inte sluta fred så åtminstone få större förståelse för motpartens ståndpunkter. I alla fall om vi lyssnar till dem som diskuterade skogens skyttegravskrig vid KSLA:s och IVA:s webbinarium under årets Skogsnäringsvecka.
Webbinariet utgick från den nya skogsutredningen och inledde gjorde utredaren själv, Agneta Ögren, till vardags lagman och chef för Umeå Tingsrätt. Svensk skog är en arena där många olika anspråk ska samsas, allt mot bakgrund av att vi ska leva upp till våra internationella åtaganden om bevarande av den biologiska mångfalden och ökad cirkulär bioekonomi. För att kunna ersätta fossilbaserade energiformer behövs mer biomassa vilket innebär ökad skogsavverkning, något som inte alltid rimmar med naturvårdsanspråken.
Ett problem är att det är svårt att sätta siffror på hur stort bioekonomins behov av biomassa kommer att bli, sade Agneta Ögren, de analyserna och prognoserna finns inte än. Så här har utredningen fått bygga på uppskattningar. Överhuvudtaget täcker utredningen så många komplexa frågor att en slutsats blir att det krävs än mer utredning.
På basis av uppskattningarna har man kommit fram till att om såväl bioekonomins som naturvårdens anspråk ska tillgodoses så kommer det att resultera i konfliktytor på skogsmark om ca 3 miljoner hektar, d v s ytor med höga naturvärden eller restaureringsbehov, men som samtidigt skulle behöva utnyttjas som produktionsytor för att klara omställningen till bioekonomi. Ekvationen blir ännu svårare att få ihop om man ser på Fossilfritt Sveriges färdplan inför 2045, med en ännu större efterfrågan på biomassa från skogen.
Inspelning av webbinariet kan ses här.
…
Referat från seminariet ”Rätten att äga och bruka sin mark – en förutsättning för landsbygdens företagande” den 31 maj 2018.
Särtryck ur Tidskrift för Nordisk Folkminnesforskning (Journal of Scandinavian Folklore), vol. 29–30, 1973–1974, s 73–82, Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
En översikt av dess uppgifter, forskningsmetoder och resultat
