Betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50) har remitterats av Försvarsdepartementet. KSLA har den 14 december 2023 lämnat synpunkter på det remitterade betänkandet.
Sammanfattning
En struktur för en svensk försörjningsberedskap har saknats de senaste decennierna och framläggandet av detta betänkande visar väl på behovet att återuppbygga en sådan.
KSLA bedömer att systematiken bakom och frekvensen på försörjningsanalyserna såsom beskrivet i betänkandet riskerar bygga en trögrörlig rapporteringsstruktur med långa beslutsvägar och tidshorisonter. Detta rimmar illa med det snabba och oförutsägbara som en kris innebär, då beslutsmandat behöver vara särskilt tydliga. KSLA avråder därför från att gå vidare med försörjningsanalyserna enligt utredningens föreslagna struktur, för att i stället undersöka om lägesbilder kan erhållas på ett mindre hierarkiskt och tungrott sätt.
KSLA menar att utredningen inte tillräckligt beaktat skogsnäringens bidrag till stärkt försörjningsberedskap genom att tillhandahålla inhemsk bränsle- och energikälla, samt skogen som viktig bas- och exportindustri för att säkra handelsflöden.
KSLA stöttar utredningens förslag om att upprätta beredskapslager av vissa identifierade och kritiska insatsvaror samt inrätta en kontaktpunkt för företag att vända sig till vid försörjningsberedskapsfrågor. Utgångsläget ska för båda dessa vara befintliga strukturer. Det centrala målet med beredskapslagren bör vara att upprätthålla flödet genom värdekedjorna. Vidare är vårt förslag att överväga om uppdraget som kontaktpunkt kan tillfalla befintliga branschorganisationer då dessa redan besitter mycket av den sektorsspecifika informationen.
KSLA instämmer i utredningens analys om att en nationell samordning av försörjningsberedskapen behövs och att ansvaret bör tillfalla en myndighet. Vi är dock tveksamma till att MSB klarar ett så påtagligt utökat ansvar och uppdrag. Mycket av den ökade belastningen skulle emellertid kunna undvikas om försörjningsanalyserna inte genomfördes enligt utredningens förslag. Kommunernas viktiga roll i den lokala försörjningsberedskapen bör också lyftas och förtydligas ytterligare i beslutsstrukturen.
KSLA har fokuserat på de områden som direkt eller indirekt berör de areella näringarna. Yttrandet är uppdelat i fem avsnitt: Försörjningsanalys (kapitel 8–9), Näringsidkare och kontaktpunkt (kapitel 10–11), Beredskapslagring (kapitel 12–13), Nationell samordning (kapitel 14) samt Övrigt (berörda kapitel specificeras i avsnittet). För de kapitel som inte nämns har KSLA inga kommentarer.
Läs hela yttrandet i bifogad pdf.
KSLA har lämnat synpunkter på Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram.
KSLA har lämnat synpunkter på på betänkandet ”Skog utan gräns”.
KSLA har yttrat sig över lagförslaget ”Ny lag om ekologisk produktion”.
KSLA har yttrat sig över Riksantikvarieämbetets ”Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen” och kommenterar även ”Förslag till genomförande av den europeiska landskapskonventionen i Sverige”.
