Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens

Webinar

Vetenskapens integritet skadas av okritiska medier och myndigheter. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.


Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens Mer information

Vi inleder Nobelveckan med ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används. Det kan synas märkligt i en tid som värderar vetenskap högt och håller som nödvändigt att basera policybeslut på bästa tillgängliga vetenskapliga rön. Hittills är det förnekelse av vetenskap som varit påtaglig i samhällsdebatten, särskilt i klimatfrågan där begreppet “Listen to the science” ofta har använts för att försöka övertyga klimatskeptiker.

Naturligtvis är detta rätt – både att klimatförändringarna är på riktigt och att vetenskapen levererar avgörande kunskap till grund för viktiga beslut. Men det finns också en baksida av myntet. När vetenskapen tilldelas en stor roll att förmedla inte bara resultat utan även rekommendationer, förslag och nyheter uppstår en risk att den vetenskapliga processens integritet urholkas. Vidare finns risker om media och myndigheter drar ner på egna analyser och slutsatser och istället hänvisar direkt till vetenskapens alster.

Vi hoppas med detta webbinarium väcka ett medvetande om att forskningsresultat, eller slutsatserna som dras av forskningen, inte alltid är så väl underbyggda som publicitet med stort genomslag kan ge intryck av. Vi vill föra ett resonemang om att dagens snabba mediasamhälle ställer nya krav på hur vi förhåller oss till de resultat som serveras. En huvudfråga blir hur vi ska finna en rimlig balans mellan å ena sidan en strävan mot mer evidensbaserade beslut och en kritisk, analytisk hållning till nya forskningsresultat å den andra.

Exempel som kommer att föredras inkluderar:

  • Uppgifter om kraftigt ökade avverkningar i Sverige och Europa publicerade i Nature i juli 2020 och hur dessa resultat gavs stor spridning i media, samt reaktioner från andra forskare och myndigheter.
  • Hur förekomst och förändring av naturens livsmiljöer analyseras och rapporteras officiellt inom ramen för EU:s art- och habitatdirektiv, samt hur dessa uppgifter skiljer sig från data från riksskogstaxeringen.
  • Skillnaden mellan utdöenderisk som forskare skattar för hotade arter i rödlistan och den faktiska utvecklingen i naturen samt hur dessa uppgifter används i media och av myndigheter.

Varmt välkomna!

Länk till anmälan finns till höger på webbsidan.

Länk till webbinariet meddelas senare till de som anmält sig.


Skogens roll i försörjningsberedskapen

20/5: Mycket fokus inom de areella näringarna har legat på hur vi tryggar en tillräcklig livsmedelsförsörjning, även skogsnäringens roll i försörjningsberedskapen är viktig att lyfta i diskussionerna.

Skogens roll i försörjningsberedskapen

20/5: Mycket fokus inom de areella näringarna har legat på hur vi…

Granbarkborren: Hur undviker vi ett nytt 2018-scenario?

29/4: De senaste granbarkborreangreppen är de största i modern tid. Utlösande faktorer var torkan och tidigare stormfällningar. Seminariet beskriver hur vi undviker att detta sker igen.

Granbarkborren: Hur undviker vi ett nytt 2018-scenario?

29/4: De senaste granbarkborreangreppen är de största i modern tid. Utlösande faktorer…

Måltidsresa till Bohuslän

4–5/9: För att vidareutveckla de lokala och regionala måltidskulturer som skapades i projektet ”Sveriges Landskapsmåltider” till attraktiva måltidsdestinationer arrangerar akademien en måltidsresa till Bohuslän.

Måltidsresa till Bohuslän

4–5/9: För att vidareutveckla de lokala och regionala måltidskulturer som skapades i…

På samma marker – renskötselns förutsättningar i ett landskap med många anspråk

15/5: Renskötsel är en extensiv djurhållning som baseras på tillgång till marker med lämpligt bete för renarna. På samma marker bedrivs samtidigt andra angelägna verksamheter.

På samma marker – renskötselns förutsättningar i ett landskap med många anspråk

15/5: Renskötsel är en extensiv djurhållning som baseras på tillgång till marker…