Koll på kolet!

Seminarium

Under året har två projekt inom ramen för KSLA:s kommitté för markkol och klimatnytta genomförts för att skaffa koll på kolet i livsmedelskedjan, både på gårdsnivå och på nationell nivå. Att förstå och beskriva hur jordbruket och de efterföljande länkarna i livsmedelskedjan förmår ta vara på den skapade resursen är helt centralt för att kunna optimera värdekedjan ur både produktivitets-, miljö- och klimataspekt. Resultatet redovisas i webbinariet ”Koll på kolet! En resa i tre dimensioner”, välkommen!


Koll på kolet! Mer information
Mer information

Det kol som med hjälp av energi från solen binds in i jordbruksgrödorna lämnar gården i form av råvaror till livsmedel, foder, energi eller andra biobaserade råvaror. En stor andel av det infångade kolet återgår också till luften genom att växtresterna bryts ned, medan en mindre del lagras in som mer stabilt markkol. Under året har två projekt inom ramen för KSLA:s kommitté för markkol och klimatnytta genomförts för att skaffa koll på kolet i livsmedelskedjan, både på gårdsnivå och på nationell nivå. Att förstå och beskriva hur jordbruket och de efterföljande länkarna i livsmedelskedjan förmår ta vara på den skapade resursen är helt centralt för att kunna optimera värdekedjan ur både produktivitets-, miljö- och klimataspekt.

I ett öppet webbinarium på KSLA presenteras nu båda dessa arbeten. Lars Törner, LT Miljö, och Jan Larsson, Calumi AB, har arbetat på gårdsnivå och tagit fram en modell för att beskriva kolbalansen. Hur mycket kol binds i skörd och skörderester, hur mycket går förlorat och vilken är potentialen att öka kolinbindningen?

I en unik rapport har Gunnar Rundgren sammanställt kolflödet i den svenska livsmedelskedjan. Hur mycket kol importeras och exporteras, hur mycket äter vi, vad försvinner i avlopp och avfall? Gunnar Rundgrens rapport, som kommer att mailas till anmälda deltagare före webbinariet, kan ge en vertikal beskrivning av kolets väg i värdekedjan för livsmedel i Sverige.

Välkommen till att medverka i detta webbinarium, där praktiker, rådgivare, forskare och andra intresserade ges tillfälle att reflektera över kol, kolinlagring, jordbruk och livsmedelskedjan och över värdet av att bättre kunna beskriva kolets kretslopp och jordbrukets roll i utvecklingen av en mer hållbar värdekedja för livsmedel.

Det finns ett begränsat antal platser för den som vill delta i mötet på plats på KSLA. Observera att fysiskt deltagande endast gäller om man är fullvaccinerad eller har antikroppar mot Covid.


Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: Försörjningsberedskapen berör hela samhället. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: Försörjningsberedskapen berör hela samhället. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…

Hur anpassar sig svenskt skogsbruk till ett föränderligt klimat?

3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst anpassar sitt skogsbruk för att minimera framtida risker som följer med klimatförändringen. Seminariet utgör en del i arbetet i KSLA:s kommitté Skogsproduktion i ett föränderligt klimat.

Hur anpassar sig svenskt skogsbruk till ett föränderligt klimat?

3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst…