Jordbrukets metanutsläpp – hur stora och hur viktiga är de?

Seminarium

Jordbrukets metanutsläpp – hur stora och hur viktiga är de? Mer information
Mer information

Metan har plats nummer två i utsläppsligan av världens växthusgaser. Enligt den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel IPCC har metan bidragit med 16 procent av de totala utsläppen under de första tio åren på 2000-talet. Under denna period stod koldioxid för 76 procent av växthusgasutsläppen.

Metanutsläppen kopplar särskilt till jordbruket och matproduktionen. Viktiga källor är idisslarnas foderomsättning, risodling och hantering/lagring av organiska restflöden såsom stallgödsel och matavfall. Metanbildningen hos dessa källor sker genom mikrobiella processer vilket gör det svårt att finna teknologier som kan ge kraftiga utsläppsreduktioner. Detta i motsats till energisystemet. Exempelvis så leder en substitution av fossilbaserad elproduktion till vindbaserad elproduktion till stora utsläppsminskningar.

I detta eftermiddagsseminarium fördjupar vi oss i matproduktionens metanutsläpp med fokus på idisslarnas bidrag och möjliga åtgärder för att minska utsläppen. En viktig fråga som tas upp vid seminariet är hur man kan jämföra klimateffekten hos metan, som är en kortlivad växthusgas, med koldioxid, som är en långlivad växthusgas. Seminariet avslutas med paneldiskussion där inbjudna representanter från myndigheter och organisationer får reflektera över frågan och diskutera strategier för minskade utsläpp från svenskt jordbruk.

Program finns i bifogad pdf.


Man ser inte skogen för alla träden: skogsnäringens viktiga men bortglömda bidrag till försörjningsberedskapen

7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till skillnad från Finland, där skogsnäringen finns som en särskild skogspool inom en av de sju beredskapssektorerna. Hur stärker vi arbetet i Sverige med och inom näringens egen krisberedskap?

Man ser inte skogen för alla träden: skogsnäringens viktiga men bortglömda bidrag till försörjningsberedskapen

7/10: Den svenska skogsnäringen inkluderas inte alls i det svenska beredskapssystemet, till…

EU:s framtid: vilka prioriteringar innebär den nya långtidsbudgeten och hur påverkas de areella näringarna?

22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och för Sveriges roll inom unionen? Och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?

EU:s framtid: vilka prioriteringar innebär den nya långtidsbudgeten och hur påverkas de areella näringarna?

22/9: Den nya EU-kommissionen har satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan.…

Måste Sverige lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder?

20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog och mark visar en ny vetenskaplig rapport framtagen av EASAC. Detta diskuteras vid ett seminarium av KVA och KSLA.

Måste Sverige lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder?

20/10: Europa kommer att drabbas av allt fler intensiva bränder i skog…

Lägger dagens livsmedelsproduktion krokben för sig själv?

9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar inspel om djursjukdomar och dess roll i dagens livsmedelssystem inför deras sammanfattning av arbetet.

Lägger dagens livsmedelsproduktion krokben för sig själv?

9/10: Syftet med överläggningen är att ge Jordbruksavdelningens kommitté för smittsamma djursjukdomar…