Intresset för solkraften har ökat på senare år i såväl samhället i stort som inom de areella näringarna. Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Utöver minskande kostnader så har höga elpriser drivit på utvecklingen. Solkraften kan byggas ut snabbare än andra kraftslag och lyfts fram som ett viktigt alternativ i klimatomställningen. Teknik-konsultbolaget Sweco uppskattar att den pressar elpriset ungefär lika mycket som motsvarande produktion från kärnkraft eller havsvind.
Historiskt så har solceller i Sverige nästan uteslutande installerats på tak men de senaste åren har intresset för att bygga större solcellsanläggningar på mark ökat. Många av dessa byggs på jordbruksmark men nu riktas blickarna allt oftare mot skogen.
Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta i sin tur anläggningens klimatnytta? Hur påverkas den biologiska mångfalden om ett skogsområde ersätts av solpaneler?
Utbyggnaden av förnybar energiproduktion måste ske på ett hållbart sätt och när det gäller solcellsanläggningar så är lokalisering och utformning av stor betydelse. Vad är det som avgör vilken plats som är intressant för ett solparksföretag och hur arbetar företagen för att bidra till positiva naturvärden vid en etablering? Hur skiljer sig etableringar på jord- och skogsmark i tillståndsfasen och vid byggnation?
En viktig faktor i solparksdebatten är civilsamhällets röst. Lokalt engagemang är en central del i vår demokrati där medborgare bidrar till och aktivt formar utvecklingen. Hur kan lokalbefolkningen involveras i placeringen och utformningen av stora solcellsanläggningar?
Välkommen till en aktuell diskussion arrangerad av KSLA:s kommitté för mark- och vattenanvändning i samarbete med Chalmers tekniska högskola.
—————————————————————————————————————————————–
Kommittén för mark- och vattenanvändning arrangerade i juni 2023 ett seminarium om solceller på jordbruksmark.
18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.
18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…
3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst anpassar sitt skogsbruk för att minimera framtida risker som följer med klimatförändringen. Seminariet utgör en del i arbetet i KSLA:s kommitté Skogsproduktion i ett föränderligt klimat.
3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst…
