KSLA Koncentrerar: Jordbruk och biologisk mångfald

Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.


Unikt tillfälle – välbevarad svart frack säljes till förmån för akademiens verksamhet! Mer information
Mer information

Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.

Rubriker i denna rapport:

  • Jordbruket är viktigt för den biologiska mångfalden
  • Slåtter- och naturbetesmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden och ger oss många ekosystemtjänster
  • De värdefulla slåtter- och naturbetesmarkerna måste skötas på rätt sätt
  • Gräsmarkernas biologiska mångfald måste bevaras också i de intensivt odlade landskapen
  • Dagens förvaltning måste förbättras

Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.


Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Barksätter Landskapsplan Appendix

Barksätter Landskapsplan Appendix

2025-5 Aktuellt från KSLA

Novembernumret.

2025-5 Aktuellt från KSLA

Novembernumret.

Ecosystem services in European agriculture – theory and practice – KSLAT nr 1-2004

Nobody would argue against the necessity of developing sustainable agriculture. But as usual there may be several pathways that lead to the goal. The 2003 Bertebos Conference explored one of them: the possibility of developing European agriculture into an ecosystem services provider.

Ecosystem services in European agriculture – theory and practice – KSLAT nr 1-2004

Nobody would argue against the necessity of developing sustainable agriculture. But as usual there may be several pathways that lead to the goal. The 2003 Bertebos Conference explored one of them: the possibility of developing European agriculture into an ecosystem services provider.