Månadens karta 28

Karaktären i jordbrukslandskapet är mycket varierat i Sverige från storslagna slättbygder till mer småbrutna miljöer. Genom noggranna fältstudier kan man finna värdefulla jordbruksmarker utifrån ett biologiskt perspektiv.


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Med tillgång till geografisk information kan man analysera strukturer som formen på markanvändningen. Detta har Jordbruksverket gjort i en studie. Man har förenklat uttryckt använt sig av jordbruksmarkens omkrets och area och gjort det till ett mosaikindex, vilket ger en kvantitativ bild av jordbruksmarkens struktur. Förenklat uttryckt visar det på om åkrar är kompakta eller flikiga. Detta index har sedan hjälpt till att tillsammans med en rad andra variabler att klassificera olika typer av jordbruksmark.

Kartan visar på jordbruksmarkens topografi, men inte enbart. På en övergripande nivå kan de stora slättbygderna särskiljas från de mer kuperade omgivningarna exempelvis. Det finns dock ganska stora lokala variationer om man ser lite närmare på kartan.

Startsidesfoto: David Mark/Pixabay.


Varför är skogen så osynlig i den svenska kulturpolitiken? – Aktuellt från KSLA nr 1-2022

Rapport från tre rundabordssamtal i juni 2022.

Varför är skogen så osynlig i den svenska kulturpolitiken? – Aktuellt från KSLA nr 1-2022

Rapport från tre rundabordssamtal i juni 2022.

Bruka utan att förbruka – rapport från en arbetsgrupp KSLAT nr 2-2024

Överförbrukningen av naturresurser är ett globalt problem som berör våra samhällen i sin helhet.

Bruka utan att förbruka – rapport från en arbetsgrupp KSLAT nr 2-2024

Överförbrukningen av naturresurser är ett globalt problem som berör våra samhällen i sin helhet.

Strödda tankar om Kongl. Landtbruks Akademiens praktiska föremål och dess Experimental Fält

Strödda tankar om Kongl. Landtbruks Akademiens praktiska föremål och dess Experimental Fält

Medaljens baksida. Från mönstergård till tyst vår – till vadå? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

KSLA-ledamoten och vetenskapsjournalisten Henrik Ekman höll högtidstalet vid akademiens högtidssammankomst den 12 juni 2022.

Medaljens baksida. Från mönstergård till tyst vår – till vadå? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

KSLA-ledamoten och vetenskapsjournalisten Henrik Ekman höll högtidstalet vid akademiens högtidssammankomst den 12 juni 2022.