Enskiftet på Svaneholm. En av de mest betydelsefulla kartorna som upprättats i Sverige vad gäller förändrat ägande är kartan som gjordes av lantmätaren Carl Gideon Wadman över Svaneholms gods i Skurups socken och kringliggande byar åren 1783–1785.
Kartan och skiftet gjordes på uppdrag av ägaren Rutger Macklean (sedermera hedersledamot i Kongl. Svenska Landtbruks Academien) som ägde de byar som ingick i skifteskartan. Kartan har med rätta ägnats stor uppmärksamhet inom forskningen då den banade väg för en kraftig förändring av ägandet och bebyggelse i landet, se vidare Svensson 2005.
Kartan och skiftet brukar benämnas radikalt storskifte just för att det ändrar ägandet på ett genomgripande sätt. Det låg i linje med det som Jacob Faggot avsåg i sina första förslag till storskifte, det vill säga att man skulle lägga allt i en stor äga. Så blev inte fallet i praktiken, men på Svaneholms gods kunde man genomföra detta då Macklean som ensam markägare hade möjligheten att ändra gränser och bebyggelse själv. De flesta områden i Sverige på 1800-talets början hade en blandning av olika markägare såsom frälse, kronan och bönder vilket i viss mån försvårade förändringar.
Det är egentligen två saker som kartan och skiftesreformen får som effekt. För det första fick varje jordbrukare, arrendator i detta fall, en egen äga som man kunde förfoga över själv. För det andra placeras bostadshusen och gården på denna mark. Man fick således nära till ägorna man skulle bruka. Detta utgjorde en mycket stor förändring i det skånska landskapet som karaktäriserades av för svenska förhållanden relativt stora byar.
Startsidesbild: Skurups socken enskifte 1785, Carl Gideon Wadman, CC0, via Wikimedia Commons.
KSLA bjöd in till samtal kring EU:s syn på skogen i oktober 2020.
Rapport från ett rundabordssamtal i juni 2021.
Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.
Rapport från överläggningsämnet den 8 september 2022.
