EU-domstolen har tolkat EU:s regelverk för GMO-växter som att även genediterade växter ska omfattas av det. Det betyder att om gensaxen CRISPR/Cas9 används för att ta fram sorter med nya egenskaper så måste dessa gå igenom samma process som GMO-sorter för att få odlas inom EU – vilket inte är fallet om förädlaren har använt sig av en traditionell mutationsteknik. Konsekvenserna av denna tolkning diskuterades vid ett seminarium den 15 maj 2019.
Några nedslag i diskussionen:
Det inte är möjligt att gå tillbaka till EU-domstolen för ytterligare förtydliganden, menade deltagarna. I stället måste Kommissionen och EU-parlamentet övertygas om nödvändigheten av att ta upp problemen för åtgärd. Vi måste få harmoniserade regelverk – nationella avvikelser innebär problem. Man bör fokusera på spårbarheten och egenskaper av konsument- och samhällsintresse. De störningar i handeln som riskerar bli en konsekvens av EU-domstolens tolkning måste undvikas. Att avvakta utvecklingen innan åtgärder vidtas är därför ingen framkomlig väg. Det gör också att det inte är ett nytt direktiv som bör eftersträvas utan endast smärre förändringar.
Inspelning från seminariet finns här: https://www.ksla.se/aktivitet/will-new-plant-breeding-techniques-have-a-future-in-the-eu/
Om starten för det nya projektet Växtnoden, som syftar till att sprida kunskap om nya och mer exakta tekniker inom växtförädlingen.
Referat från ett seminarium på KSLA den 5 november 2019.
KSLA bjöd in till samtal kring EU:s syn på skogen i oktober 2020.
Afrikansk svinpest (ASF) har påvisades hos vildsvin i Sverige i Fagerstatrakten i september 2023. Erika Chenais och Karl Ståhl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om arbetet med det och konsekvenserna.
