Fosfathalten hos skånska jordar. Kartan upprättades 1929 till 1934 och syftet var att se var det fanns jordar som var användbara för sockerbetor. Målet var att finna de marker som hade hög fosfathalt, ett förhållande som var bra för sockerbetsodling.
Kartan över fosfathalten upprättades av Olof Arrhenius. Den gavs ut som en del av SGU:s serie C nummer 383: Denna serie innehöll mer speciella studier, avhandlingar och uppsatser. Till kartan finns också en utförlig beskrivning som inte bara beskriver hur proverna är tagna utan även hur de analyserades.
Data till kartan kom från Svenska Sockerfabriksaktiebolagets markundersökningar. Den ska vara heltäckande för all mark som användes till betodling under denna period. Det finns alltså vissa luckor i kartan som man ska vara uppmärksam på då betodlingen inte förekom överallt. Kartan ger oss en bild av förhållandena i Skåne på ett detaljerat sätt. Den praktiska användningen inom betodlingen är en sak med kartan. Den andra är att den kan användas för att förstå historiska skeenden.
Startsidesbild: Fosfatgranuler Suyash Dwivedi, CC BY-SA 4.0.
Klimatet var temat för 2020 års högtidssammankomst. Professor Kristina Snuttan Sundell höll högtidstalet.
KSLA:s kommitté för jordbrukets klimatanpassning har summerat sitt arbete i en rapport tillsammans med SLU:s Future Food.
Om det fortsatta arbetet med vegetationsprofilerna på KSLA:s donationsgård i västra Jämtland.
Rapport från ett hybridseminarium den 12 mars 2024.
