Projektet inleddes av Skogsavdelningen 2024 för att vara drivande i den process som krävs för att bygga den övergripande berättelsen om skogens roll för Sverige, igår, idag och i framtiden. Det ska bidra till att öka medvetenheten hos allmänhet och politiker om skogens genom tiderna stora betydelse och nytta för Sverige och dess medborgare.
Projektet lyfter fram och förmedlar berättelsen om skogens betydelse för Sverige – historiskt, i nutid och inför framtida generationer. Det bidrar också till en konstruktiv dialog om hur samhällets och skogsnäringens resurser på bästa sätt används för att bevara, använda och utveckla vårt gemensamma skogliga kulturarv.
Målet är att medverka till att hitta rimliga avvägningar av hur samhällets och näringens resurser satsas på bevarande, användande och utvecklande av vårt skogliga kulturarv. Projektet involverar såväl areella näringar och ideella organisationer som myndigheter och museer i samtal och dialog vid seminarier och rundabordsmöten.
Är du intresserad av att ge input till projektet eller har frågor går det bra att mejla till skogarnaskulturarv@ksla.se.
Länk till några korta filmer med skogshistoriskt tema – producerade av Skogshistoriska sällskapet.
——————————————————————————————————————–
2026-01-19 Rundabordssamtalet ”Vem tar ansvar för våra skogliga samlingar?”
2025-04-09 Seminariet ”Att hålla det skogliga kulturarvet levande”
2023-08-24: Seminariet ”Nya dimensioner i skogarnas kulturarv”
————————————————————————-
Projektet föregicks av tre rundabordsmöten den 3, 8 och 9 juni 2022, sammanfattade i denna rapport.
————————————————————————–
Läs mer om bakgrunden till projektet här.
Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare, en nödvändig produktivitetsutveckling i skogsbruket.
Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång tid det kan ta för marken att återhämta sig.
Välkommen att tacka av akademisekreterare Peter Normark, som går i pension vid årsskiftet.
