Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens

Webinar

Vetenskapens integritet skadas av okritiska medier och myndigheter. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.


Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens Mer information

Vi inleder Nobelveckan med ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används. Det kan synas märkligt i en tid som värderar vetenskap högt och håller som nödvändigt att basera policybeslut på bästa tillgängliga vetenskapliga rön. Hittills är det förnekelse av vetenskap som varit påtaglig i samhällsdebatten, särskilt i klimatfrågan där begreppet “Listen to the science” ofta har använts för att försöka övertyga klimatskeptiker.

Naturligtvis är detta rätt – både att klimatförändringarna är på riktigt och att vetenskapen levererar avgörande kunskap till grund för viktiga beslut. Men det finns också en baksida av myntet. När vetenskapen tilldelas en stor roll att förmedla inte bara resultat utan även rekommendationer, förslag och nyheter uppstår en risk att den vetenskapliga processens integritet urholkas. Vidare finns risker om media och myndigheter drar ner på egna analyser och slutsatser och istället hänvisar direkt till vetenskapens alster.

Vi hoppas med detta webbinarium väcka ett medvetande om att forskningsresultat, eller slutsatserna som dras av forskningen, inte alltid är så väl underbyggda som publicitet med stort genomslag kan ge intryck av. Vi vill föra ett resonemang om att dagens snabba mediasamhälle ställer nya krav på hur vi förhåller oss till de resultat som serveras. En huvudfråga blir hur vi ska finna en rimlig balans mellan å ena sidan en strävan mot mer evidensbaserade beslut och en kritisk, analytisk hållning till nya forskningsresultat å den andra.

Exempel som kommer att föredras inkluderar:

  • Uppgifter om kraftigt ökade avverkningar i Sverige och Europa publicerade i Nature i juli 2020 och hur dessa resultat gavs stor spridning i media, samt reaktioner från andra forskare och myndigheter.
  • Hur förekomst och förändring av naturens livsmiljöer analyseras och rapporteras officiellt inom ramen för EU:s art- och habitatdirektiv, samt hur dessa uppgifter skiljer sig från data från riksskogstaxeringen.
  • Skillnaden mellan utdöenderisk som forskare skattar för hotade arter i rödlistan och den faktiska utvecklingen i naturen samt hur dessa uppgifter används i media och av myndigheter.

Varmt välkomna!

Länk till anmälan finns till höger på webbsidan.

Länk till webbinariet meddelas senare till de som anmält sig.


Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.

Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…