EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
Hur vi bedömer våra vatten är en av de faktorer som vi kan jämföra länderna emellan. SLU har genomfört en nordisk jämförelse som visar att det inte alltid är så lätt att jämföra flora och fauna i olika länders vatten. Under 2009 kommer det att fattas ett formellt beslut om bedömningen av de svenska vattnen, som kommer att rapporteras till EU. Det styr i sin tur vilken ambition de kommande åtgärdsprogrammen ska ha och också vilka kostnader som kommer att uppstå. I denna dokumentation från seminariet den 11 mars 2009 på KSLA redovisar forskare från SLU resultaten då de svenska bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag använts på danska och finska vatten.
Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av ledamöterna både som akademiledamöter och som personer.
Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
