Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år.
I denna rapport beskrivs de förändringar som skett gällande jordbruksmark och åkermark i Sverige sedan 1960-talet med fokus på den jordbruksmark som försvinner till följd av tätortsexpansion och förtätning genom bebyggelse och vägar. Vi får en redogörelse för huruvida det är ett problem att den svenska jordbruksmarken försvinner, som utmynnar i slutsatsen att den svenska jordbruksmarken bör ses som en betydelsefull naturresurs utifrån försiktighetsprincipen. Diskussionen kring hur den svenska jordbruksmarken hanteras idag ger en förståelse för den offentliga styrning som rör jordbruksmarken.
Varför jordbruksmarken bebyggs tas upp utifrån en norsk studie om markanvändningsförändringar i tätortsnära områden. Avslutningsvis berörs hinder och lösningar för framtida skydd av odlingsjorden med utgångspunkt från diskussionerna under en akademisammankomst 2010 och en workshop hos akademien 2011.
Text: Elin Slätmo, Peter Edling, Ann Norderhaug och Marie Stenseke.
Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog
Om kons mångfacetterade roll i samhället från 1800-talet till idag.
Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar.
En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket
