Häradsallmänningar idag. Sett över en mycket lång tidsperiod nyttjades många av landets skogar och utmarker kollektivt. Det kunde vara en gemensam skog i en by, kollektiv mark i en socken, i ett härad eller för ännu större landsdelar, så kallade landsallmänningar.
Många allmänningar kom att bebyggas av nybyggare under 1500-och 1600-talen. Allmänningarna överfördes definitivt till att bli kronoallmänningar under 1600-talet och kom då att skötas av staten och försvann från markägarnas kontroll. I Bergslagen blev de inte sällan omvandlade till så kallade rekognitionsskogar under 1600-talet och kom sedan ofta att friköpas av bruk och sågverk. Man kan säga att staten under ett antal århundraden kom att expropriera allmänningsdelägarnas marker.
Under 1800-talets början, då bönderna fick större politiskt inflytande kom också ägandet av allmänningarna att återbördas till markägarna i respektive härad. De stora skiftesreformerna bidrog kraftigt till denna utveckling. Vad gäller häradsallmänningarna sågs inte det som odelat positivt och genom en lagstiftning från år 1866 blev det inte längre möjligt att dela upp dem ytterligare.
Norr om området med häradsallmänningarna finns också kollektiva skogar av skilda slag men som har en annan historisk bakgrund. Inte minst de stora sockenallmänningarna som skapades under avvittringen i Norrland, vilka fungerar på ett liknande sätt som häradsallmänningarna. De så kallade besparingsskogarna som återfinns i Dalarna är kollektiva skogsmarker skapade vid storskiftet. I södra Sverige finns även sockenallmänningar, några brukar ibland räknas som häradsallmänningar.
Den svenska lantbrukskooperationens bakgrund, framväxt och utveckling till 1930: inspiratörer, idéutveckling och praxis
Rapport från akademisammankomsten den 14 september 2023.
Rapport från ett hybridseminarium den 27 september 2022
Rapport 1 från den studieresa till Foodvalley i Nederländerna som KSLA:s Kommitté för livsmedelsproduktionens värdekedja gjorde i oktober 2018.
