Beredskapslager för livsmedel 1920 och 1994. Under en stor del av 1900-talet, från cirka 1920 till 2000, spelade centrala beredskapslager för livsmedel en viktig roll för att kunna försörja landet i händelse av krig. I samband med första världskriget insåg man behovet av att ha ett nationellt beredskapslager för livsmedel.
Kartan från ca 1920 visar de olika centrala förråden som beslutades byggas i slutet av Första världskriget. Spannmålslagren återfanns inom de mer betydande spannmålsproducerande områdena i landet. Hallsberg som hade både ett centralt spannmålslager och ett stort fryshus var dessutom belägen i vid knutpunkt i det svenska järnvägssystemet.
Kartan från 1994 visar på den diversifierade utbredning som fanns i slutet av perioden av beredskapslager för livsmedel. Lager för livsmedel fanns huvudsakligen i norra Sverige medan det i södra Sveriges jordbruksbygder fanns varor som behövdes för en fortsatt produktion. Förhållandevis stora lager av vattenkemikalier och veterinärmedicin liksom fettråvaror fanns också lagrade.
Startsidebild: Lagerhus för lagring av spannmålsprodukter under krigsåren (Eslöv). Okänd fotograf, Järnvägsmuseet, Public domain.
Kulturhistorisk skizz.
Ett urval nyare böcker, etc., som behandlar samer och/eller renskötsel.
Av etnobiologen Vagn J Brøndegaard.
Rapport från ett hybridseminarium den 27 september 2022
