Åren mellan mitten av 1980- och 1990-talen var decenniet då allt hände inom svensk jordbrukspolitik. Systemet gick från en 50-årig reglering, som blivit alltför komplex, till avreglering. En fas man dock inte riktigt hann implementera innan arbetet inom området i början av 1990-talet övergick till att förbereda för ett svenskt EU-inträde.
Det svenska jordbruket sysselsatte för 200 år sedan 80 procent av landets invånare. Deras väl och ve var starkt förknippat med hur spannmålspriserna utvecklades. Spannmålspriserna var dåtidens viktigaste ekonomiska indikator. Kungar miste huvud och makt om det gick dåligt – Franska revolutionen utlöstes på grund av en misslyckad jordbrukspolitik.
Det här avsnittet av KSLA-podden handlar om det intensiva skedet i svensk inrikespolitik, från mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet, som förändrade svensk jordbrukspolitik och flyttade fokus från produktion av jordbruksvaror till biologisk mångfald och andra miljöaspekter. Vilka kopplingar ser vi till dagens diskussioner om CAP och andra livsmedelsstrategier?
Mats Denninger, då bland annat statssekreterare på Jordbruksdepartementet, nu ordförande i KSLA:s Allmänna avdelning, samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden med Harald Svensson, tidigare medarbetare på Jordbruksnämnden och Jordbruksverket, där han arbetade med såväl 1983 års livsmedelskommitté som förberedelsearbetet inför EU-inträdet, och ekonomhistoriker Ronny Pettersson, Stockholms universitet, om vad som utlöste och ledde fram till den svenska krisen inom jordbruket på 1980-talet och vilka förändringar som behövde göras för att ta sig ur den.*
Länk till podden
Länk till tidigare avsnitt av KSLA-podden
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.
Aktuella ämnen och intressanta frågor diskuteras av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. I fokus för samtalen är jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, KSLA:s projekt, boksamling och donationsgårdar samt biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är omkring 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad. (Det går bra att lyssna direkt eller ladda ned/hämta avsnitten till telefonen/paddan/datorn och lyssna vid tillfälle.)
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
* Avregleringen inom jordbruket skedde samtidigt med avregleringar inom flera andra områden i landet. Det här poddavsnittet är en del av ett större KSLA-projekt där Harald Svensson och Ronny Pettersson har intervjuat flera av dem som var delaktiga i arbetet med avregleringarna i jordbruket på beslutandenivå. Resultatet av arbetet publiceras i KSLA:s tidskriftserie KSLAT.
Rapporten Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen är gjord i samverkan mellan KSLA och IVA, och är den sista delrapporten inom ramen för IVA:s projekt ”Vägval för klimatet”.
Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.
Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.
Hållbarhet, teknik i jord- och skogsbruk, livsmedelssystem, kol i marken m m behandlas i höstnumret av KSLA Nytt & Noterat.
