Slam och kretslopp – slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk?

Samhället har under de senaste åren i allt snabbare takt utvecklat ett kretsloppstänkande och agerande för att hushålla med naturresurserna och för att reducera miljöpåverkan. Det gäller även samhällets avloppsvatten och den fasta slamfraktion som avskiljs och vanligtvis rötas i avloppsreningsverken. Men avloppsslam innehåller långt ifrån bara nyttiga ämnen och det är det som är problemet. Tungmetaller, läkemedelsrester, organiska miljögifter, smittämnen och dessutom ämne som vi inte ens vet att de finns i slammet gör det inte självklart att rötslam med sin nuvarande sammansättning över huvud taget skall bilda kretslopp med åkermarken. Uppfattningarna om rötslammets lämplighet som gödsel och jordförbättringsmedel i jordbruket är således i högsta grad delade och har så varit under decennier.

Naturvårdsverket har för närvarande regeringens uppdrag att tillsammans med Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket komma med förslag till en framtida slampolicy. I anledning härav genomförde KSLA våren 2012 fyra workshops uppdelade på följande ämnen: Agrara perspektiv på slam som gödselmedel, Lagar och regler kring slam i Sverige, Oönskade ämnen i slam samt Slam och tekniska lösningar – nuläge och alternativ. Följ länkarna för att läsa rapporterna.

Med dessa workshops som grund inbjuder KSLA härmed till ett avslutande öppet seminarium med syftet att knyta samman delfrågorna till en mer holistisk analys av vägval och möjliga framtida strategier och vill göra det i en än bredare inbjuden intressentkrets.

För ändamålet har den arbetsgrupp som planerat KSLAs workshops och så även detta seminarium tagit fram ett läges- och inspirationsdokument med tre slamstrategiscenarier för kretslopp.

Slamgruppen har också tagit fram en sammanfattande skrift i serien KSLAT.

Rapport från denna konferens.