Arrendepriserna på jordbruksmark varierar mellan olika regioner och över tid. I Jordbruksverkets statistik kan man se att arrendepriserna generellt sett har ökat under den senaste 20 års-perioden.
Stora andelar av arrendena av jordbruksmark är inte förknippade med någon ersättning. Dessa brukar betecknas som gratisarrenden. I kontraktet mellan markägaren och brukaren så stipuleras det inte någon ersättning för marken.
Markslagen påverkar naturligtvis, arrenden för betesmark värderas således till mindre än åkermark. Också det geografiska läget har betydelse. Arrenden finns i skilda sorter och de förändras över tid. Det kan vara hela gårdsarrenden och sidoarrenden. Gårdsarrenden minskade efter andra världskriget och sidoarrenden ökade i takt med att antalet jordbruk minskade. Den storskaliga brukningsstrukturen som växer fram består delvis av en småskalig fastighetsstruktur där arrendet spelar en viktig roll.
Dessa uppgifter med arkivnummer E IV c:1–5 i akademiens arkiv innehåller inkomna dokument för två undersökningar angående sockenmagasinens existens och karaktär i Sverige, gjorda 1832/33 respektive 1843/44. Arkivet är sorterat länsvis, samt inom de olika länen årsvis.
Överförbrukningen av naturresurser är ett globalt problem som berör våra samhällen i sin helhet.
Referat från ett hybridseminarium med rapportlansering den 27 maj 2024.
Rapport från KSLA-Wallenbergseminariet ”Rewilding as a New Paradigm for Nature Conservation?” den 19 november 2019.
