Jordbruk

 

Under kategorin Jordbruk återfinns resurser som behandlar såväl jordbrukets primärproduktion – sådd, bearbetning och skörd – som jordbruksprodukternas förädling – mejeriprodukter och andra matrelaterade ting. Här återfinns även resurser som behandlar jordbrukets sociala, organisatoriska och institutionella förhållanden. Se även Databaser i menyn till vänster.

Förteckningar och bibliografier

Inkomna uppgifter rörande sockenmagasinen 1832–1844
Dessa uppgifter med arkivnummer E IV c:1–5 i akademiens arkiv innehåller inkomna dokument för två undersökningar angående sockenmagasinens existens och karaktär i Sverige, gjorda 1832/33 respektive 1843/44. Arkivet är sorterat länsvis, samt inom de olika länen årsvis.
Till sidan

Prästerskapets jordbruksstatistiska uppgifter å Tabellkommissionens Mortalitets- och Folkmängdstabeller åren 1802–1820.
Denna bibliografi är sammanställd 1948 av Siri Söderman, amanuens, fil. mag. och f.d. SCB-tjänsteman. Söderman har även skrivit om ”Källmaterial och litteratur till det svenska tabellverket” i ”Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200-åriga bestånd” 1949.
Till sidan

Den svenska lantbrukslitteraturen t.o.m. 1800
Bibliotekarien vid dåvarande Lantbrukshögskolan vid Ultuna, P.M. Hebbe (1886–1942), arbetade under lång tid med att sammanställa en bibliografi över svensk lantbrukslitteratur. Den första delen utkom 1939 och den andra 1945 efter Hebbes död. Bibliografin består av två delar och förtecknar litteratur från äldsta tid till och med 1850. Hebbe tog med allt typ av litteratur som på något sätt behandlade lantbruk och angränsade ämnen. Här återfinns inte bara monografier utan också tidskrifter, småtryck och mindre notiser i periodisk litteratur.
 Till sidan

Förteckning öfver 1800-talets landtbrukslitteratur
Förteckningen sammanställdes av Herman Juhlin-Dannfelt i början av 1900-talet och utgår i huvudsak från innehållet i KSLAs biblioteks samlingar.
Förteckningen publicerades som bilaga till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1813–1912 samt svenska landthushållningen under 19:e århundrade. (1913).
Till förteckningen

Förteckning över utländsk skogs- och lantbrukshistoriska artiklar
Förteckningen består av artiklar hämtade ur ickesvenska tidskrifter och årsböcker och behandlar ämnen som på olika sätt har relevans för nordisk skogs- och lantbrukshistorisk forskning i vid, tvärvetenskaplig mening. Artiklarna härrör från Norden, övriga Europa och Nordamerika.
Till sidan

Agrar- och socialhistorikern Folke Dovring
Folke Dovring (1916-1998) var en svensk medeltidshistoriker som i mitten av 1950-talet försökte introducera idéer om hur forskningen i agrar medeltidshistoria skulle kunna förnyas och utvecklas. Han använde sig bl.a. i större utsträckning än andra av statistiska analyser. Dovring publicerade agrarhistoriska böcker och artiklar som fortfarande läses idag.
Till sidan

Register

Generalregister for nordisk jordbrugsforskning 1919–1942
Generalregister till Nordiska jordbruksforskares förenings tidskrift 1919–1942. Registret är ämnesordnat och sorterat på författare/upphovsman inom ämnesrubriken.
Klicka här för att komma till registret.

Register till Svenska Mosskulturföreningens tidskrift 1886–1936
Förteckningen har både sakregister och författar- och uppsatsregister. Vid hänvisningarna betecknar den första siffran årtalet för tidskriften, den senare siffran sidan i den angivna årgången. Klicka på ordet för att komma till: Förord, Register för årgångarna 1886-1936

Register över Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 1891–1965, Årgång 1–75
Skriften består i sitt original av ackumulerade häften, där delarna sakförteckning, författare-och uppsatsförteckning, samt förteckning öfver avbildningar och kartor är återkommande. I denna webbversion har häftenas avdelningar förts samman. Klicka på ordet för att komma till: Förord, Sakregistret, Förteckningar öfver avbildningar och kartor
Tyvärr saknas information om författare- och uppsatsförteckningar. Arbete pågår med att göra det tillgängligt online.

Innehållsförteckning över Kronobergs Läns Kongl. Hushållnings-Sällskaps Handlingar. Häfte 1-14. Växjö, 1815-1831.
Till innehållsförteckningen

Kronobergs Läns Kongl. Hushållssällskap Boksamling
Förteckning över böcker och kartor i Kronobergs Läns Kongl. Hushållssällskap Växsjö 1824
Till förteckningen

Register över Värmlands läns Hushållningssällskap och dess Förvaltningsutskott fattade beslut
Under åren l889-1930
Till registret

Artiklar

Den svenska lantbrukskooperationens bakgrund, framväxt och utveckling till 1930: inspiratörer, idéutveckling och praxis
Detta är ett ej färdigställt manuskript författat av Tore Johansson (1937–2010) som var fil. lic. och arkivarie vid LRF. Då innehållet är av stort intresse för forskningen om svenska lantbrukskooperationens framväxt och utveckling publiceras nu texten här.
Till texten

Skannade texter i svenska almanackor om lantbruket och dess binäringar 1714-1850
Den svenska lantbrukslitteratur som nådde flest läsare i äldre tid var med all säkerhet de korta uppsatser i olika agrara och skogliga ämnen som publicerades i almanackor. Här publiceras nu cirka 140 utvalda almanackor från 1714-1850 i olika ämnen och av flera olika författare. Dessa uppsatser har i regel noterats av Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen från äldsta tid t.o.m. 1850, 1-2, 1939 & 1945 (samt nyutgåva 2014) och Greta Philips förteckning ‘Prognostica’ i Kungl. Vetenskapsakademiens små almanackor för åren 1749-1954 i Vetenskapsakademiens årsbok 1954.

Till almanackorna

Lantbrukarnas Riksförbund, 1971 -2006, Händelser och fakta
Jan de Woul, avtalssekreterare och chef för bl. a. näringspolitiska avdelningen, beskriver här olika delar av LRFs omfattande verksamhet under fyra årtionden. Källorna är i huvudsak årsredovisningar, styrelseprotokoll och styrelsehandlingar samt egna dokument och handlingar. Under dessa år har en enorm utveckling skett av LRF. Från en huvudsaklig inriktning på prisförhandlingar till en roll som framgångsrik serviceorganisation för individmedlemmarna.
Till rapporten

Undersökningar av svenska familjejordbruk Familjejordbruk inom Upplands slättbygd
Författat av Alfred Åslander. Tillkommen vid Tekniska Högskolans institution för jordbrukslära (1945). Originalet bestod av 133 maskinskrivna lösa blad (N. a. Ö23:I), som nu publiceras som en PDF efter avskrift.
Till arbetet  

Historien om Munktellstraktorn
Av de svenska verkstäder, som i början av detta sekel tog upp tillverkningen av jordbrukstraktorer och i obruten följd fortfarande har denna tillverkning på sitt program, återstår idag endast Bolinder-Munktell. Historien om Munktellstraktorn är därför densamma som historien om svensk traktortillverkning från dess början till nuvarande tid. Författat av Fredrik Thorson.
Till historien

Erfarenheter rörande motorplöjning
I dyrtiderna under och strax efter 1:a världskriget var många engagerade i den då högaktuella frågan om jordbrukets mekanisering och särskilt motorisering. Statens maskin- och redskapsprovningars föreståndare K.F. Adelsköld höll ett initierat anförande i denna fråga vid akademien 1920, som här återges i sin helhet.
Till anförandet

Minnen från mitt jordbrukarliv
Ett radioföredrag hållet den december 1933 av Hugo Tigerschiöld. Tigerschiöld (1860–1938) var en svensk ämbetsman och skald. År 1911 blev han kallad som ledamot av Lantbruksakademin. I detta nedskrivna radioföredrag berättar han om sitt och sin släkts liv som jordbrukare.
Till texten

Kronobergs läns hushållningssällskaps utveckling under 1800-talets första decennier – en agrar elit i en regional offentlighet
Detta är ett ej färdigställt manuskript författat av Mats Höglund, pedagogisk chef inom vuxenutbildningen i Växjö kommun. Då innehållet är av stort intresse för forskningen om regionala agrara organisationer i allmänhet och om hushållningssällskap i synnerhet så publiceras nu texten här efter tillåtelse av författaren.
Till arbetet

Strödda tankar om Kongl. Landtbruks Akademiens praktiska föremål och dess Experimental Fält Dikterad av A. N. Edelcrantz 1820 och digitaliserad av KSLAs bibliotek 1992.
Till dokumentet

Sven Holmströms arkiv nu i Riksarkivet Artikel av Lars-Olof Welander om jordbruksexperten Sven Holmström och dennes arkiv.
Till artikeln

KSLAT
ANH har samlat ett antal historiska artiklar med varierande ämnen ur Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins tidskrift (KSLAT).
Till KSLAT:s sida

Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED)

57. Upplysning#57 – Upplysning, arbete, samarbete. Lantbruksveckan 1911-2007
Av Tore Johansson & Ronny Pettersson
Lantbruksveckan startade 1911 som en informell och kontaktskapande sammanslutning för lantbrukets föreningar och organisationer. Boken beskriver de stora linjerna i verksamhetens innehåll. Tonvikten ligger på jordbrukspolitiska frågor och den ekonomiska föreningsrörelsens angelägenheter. Bokens övergripande ambition är att belysa samspelet mellan lantbruksnäringens utveckling och den organisatoriska och vetenskapliga kompetens, som årligen mobiliserades genom Lantbruksveckan.

41. Mosskultur#41 – Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 Red. Leif Runefelt
Boken behandlar en speciell epok i Sveriges odlingshistoria, uppodlingen på myrarna och framväxten av en hel agrar kultur, mosskulturen. Bokens breda innehåll beskriver ett historiskt landskapsutnyttjande och en landskapsförändring, i en tid när befolkningen snabbt ökade och tillgängliga marker för livsmedelsproduktion var en bristvara. Antologins texter ger även solid kunskap om mossodlingen och torvanvändning, och förståelse för tidigare jordbruksvetenskap och jordbrukares arbete med att säkra matförsörjningen i Sverige.

Bondesamhället#37 – Bondesamhällets omvandling i Nordvästskåne. Bjärehalvöns agrara utveckling under 1700- och 1800-talet Av Mats Gustafsson
Boken behandlar de stora agrara omvälvningarna under 1700- och 1800-talen, som kom att helt förändra livsvillkoren för bönderna på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. Boken beskriver denna omvandlingsprocess, bland annat jordskiftenas utveckling, införandet av nya odlingssystem, förädling av växter och husdjur och användandet av fabrikstillverkade redskap. Läsaren ges även en inblick hur de stora skeendena i omvärlden kom att påverka utvecklingen lokalt, både befolkningens levnadsvillkor och kulturlandskapets utseende.

lantbrukarnas#35 – Lantbrukarnas organisationer: agrart och kooperativt 1830-1930
Av Olof Brandesten
Boken kartlägger en tid då landets jordbrukare slutade att endast producera råvaror utan även, genom sina föreningar och organisationer, blev delägare i de företag som förädlade produkterna. Läsaren får följa utvecklingen från de första andelsidéerna till ett utvecklat nätvärk av föreningar och associationer inom produktion, försäljning och inköp. Allt detta kom att bli ett led i det betydelsefulla och omfattande moderniseringsprojekt som hela samhället då genomgick.

Jordbrukarnas#32 – Jordbrukarnas kooperativa föreningar och intresseorganisationer i ett historiskt perspektiv Red. Reine Rydén
Författarna till denna antologi ger en bred och mångfasetterad skildring av den svenska bonderörelsens uppkomst, tillväxt och förändringar. Den tar avstamp vid 1800-talets mitt och lotsar läsaren fram till 2000-talets början. Boken skildrar rörelsens utveckling från att ha varit en liten förening med många ideella aktörer, till att med tiden komma ha både inflytande i Sveriges politik och näringsliv genom rörelsens koncerner och fackföreningar.

groveda#28 – Groveda. Om en bondgårds ekonomiska historia 1786-1950
Av Karl-Henrik Pettersson
Detta är en bok om en östgötsk medelstor bondgård som heter Groveda, och vad som i ett ekonomiskt perspektiv har hänt med gården och dess ägare från sent 1700-tal fram till 1950. Författaren sätter in gårdens historia i ett större ekonomiskt och historiskt sammanhang och diskuterar ämnen som storskiftet år 1804, gårdskonkursen under 1860-talet och hur man klarade ekonomin under första och andra världskriget.

I mötet#21 – I mötet mellan jordbruk och kemi. Agrikulturkemins framväxt på Lantbruksakademiens Experimentalfält 1850–1907
Av Erland Mårald
Insikten om kemins betydelse för jordbruket ledde vid mitten av 1800-talet till den moderna agrikulturkemins genombrott. Denna kom att få stor betydelse för det praktiska jordbruket och folkförsörjningen. Denna bok handlar om agrikulturkemins framväxt i Sverige och dess påverkan på det svenska jordbruket och vetenskapssamhället. Även de första professionella agrarkemisterna, och deras bidrag till forskningsfältet, skildras.

#20 – Den svenska växtförädlingens historia
Red. Gösta Olsson

Den svenska växtförädlingens historia, Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet är redigerad av Gösta Olsson som, tillsammans med ett tjugotal av landets främsta växtförädlare, i denna bok presenterar växtförädlingens historia. Här skildras utvecklingen utifrån flera teman, däribland växtförädlingsföretages uppbyggnad och utveckling, forskningen vid universiteten, metodutvecklingen och de olika växtslagens förädling.

Gud bevare#18 – Gud bevare utsädet! Produktionen på en västsvensk ensädesgård: Djäknebol i Hallands skogsbygd 1760–1865 Av Lennart Palm
Denna bok kastar nytt ljus över jordbruksutvecklingen i Västsverige under en hundraårsperiod, med början vid 1700-talets mitt. Boken ger en dynamisk skildring av modernäringens utveckling utifrån unikt och detaljrikt källmaterial från en västsvensk ensädesgård i Halland. En avsevärd omsorg ägnades i valet av växtföljder, avancerade gödslingsstrategier, nya redskap och införsel av utsäde från ett stort geografiskt område. Eftersom en stor del av den agrarhistoriska forskningen har kommit att koncentreras till områden i östra Sverige, ger denna bok ett nytt och värdefullt perspektiv på den västsvenska utvecklingen.

#16 – Från Höfrö till Vallfrö. Den svenska fröförsörjningen 1740-1870
Av Lennart Kåhre
Boken belyser fröförsörjningens introduktion och utveckling i Sverige med tonvikt på hur övergången från ängsskötsel till odling av vallväxter på åker gick till under perioden 1740–1870. Författaren Lennart Kåhre beskriver på ett genomgripande sätt även de vetenskapliga och praktiska förutsättningarna som avgjorde både växtvalet och upptakten till den inhemska fröodlingen.

Potatisodling#14 – Svensk potatisodling. Utvecklingen under 1900-talet och Potatisen i forskning och undervisning. Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991 Av Birger Svensson
I denna bok belyses den svenska potatisodlingens historia, användning och betydelse för Sveriges lantbruk. Volymen innehåller två skrifter: Den första är en översiktlig historik om bland annat odlingen, organisationerna, försäljningen, och den statliga styrningen. Den andra delen är en redogörelse för den forskning och undervisning om potatisodling som bedrevs vid Ultuna under senare hälften av 1900-talet.

#12 – Landbon, ladan och lagen och hägnaderna, arbetstiden och bygdelaget
Av Janken Myrdal
I denna bok har Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin låtit sammanställa ett drygt tjugotal av Janken Myrdal utvalda agrarhistoriska uppsatser. De representerar hans mångsidighet och täcker flera av lantbrukets viktigaste områden under skilda epoker. En kronologisk bibliografi i slutet av boken speglar Jankens författarskap åren 1972-1995.

Fållnäs gård#6 – Fållnäs gård. Några nedslag i ett Södertörns-gods agrara historia Av Göran Samuelsson Denna bok skildrar utvecklingen på Södertörns-godset Fållnäs under en 200-årsperiod, med början på 1700-talet. Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i 67 brev, skrivna 1796–1799, från gårdsfogden Eric Brodin på Fållnäs till godsets ägare baron Carl Bonde i Stockholm. Utifrån dessa brev har Lantmästaren Magnus Toll på Fållnäs gård skrivit om godsets historia och historikern Göran Samuelsson behandlat jordbrukets vardag på godset. Resultatet har blivit en skrift där agrarhistoria, personhistoria och lokalhistoria flätas samman till intressant läsning.

Ladugård#4 – Från Ladugård till djurstall: ekonomibyggnader under 250 år Av Catharina Svala Ekonomibyggnader som ladugårdar, stallar, höns- och svinhus, lador och magasin är och har varit omistliga för lantbrukets utveckling och landsbygdens kulturmiljöer. Även de allra minsta husen, som brygghus och källare, beskrivs i denna skrift, liksom landskapets nya element, maskinhallar och silotorn. Författaren Catharina Svala diskuterar även hur man gör bedömningar av byggnadernas kulturella värde med avseende på bland annat deras funktion, tillkomst och utformning.

Småskrifter

Nr 11 Källor till studier av skogs- och jordbrukets tekniska modernisering
Av Per Thunström. 2011. Hft., 64 s., ill.

                    Maskinbroschyrsamlingen i biblioteket. Appendix till småskrift nr 11.

Nr 3 De oskäliga kreaturen! Något om synen på lantbrukets djur de senaste 200 åren
Redaktör Niklas Cserhalmi. 2002. Hft., 86 s., ill.